ulrikamarianilsson

För ett år sedn gick jag sista terminen på gymnasiet och livet bestod av hetsplugg och en massa studenskivr och jobb och det var underbart. Det har hänt helt otroligt mycket sedan dess. Jag började tänka tillbaka på det sista året efter att ha pratat med Lidija en föredetta jobbakompis på Björnboda. Jag och Lidija jobbade alltid en dag i veckan tillsammans våran Måndag, jag kom på hur mycket jag saknar den tiden, att komma till ett jobb som man trivs på, där alla pratade med alla. Guldhelgen är något som man inte glömmer, de som jobbade den helgen vet vad jag menar. Det var vi alla ungdomar som jobbade den helgen. Inte en gamlig eller jo en eller två. Men det var alltid vi ungdomar som stängde på fredagarna den helgen, att de lät oss vara själva haha! Kommer i håg när vi fick skura hela mejeriet för något hade gått sönder det blev en lång övertid kan jag lova! haha men det var kul, vi körde rejset alla hjälptes åt. Något som man aldrig glömmer var frukostarna när man jobbade första passet, speciellt när Kenta i charken alltid hackade på oss yngre som antingen var trötta eller bakis men guldikanten till oss vi gick ju trotts allt till jobbet. Eller Thomas i charken som alltid ville hångla (kramas) med oss tjejer. Herregud det var en rolig tid, det bästa var nog när vi lekte ute på lagret och åt godis hahah! Men lagret var ju alltid lika fint efteråt. Eller när jag och Alexander gav oss fan på att vi skulle få beröm och frontade hela dagen och det gav ju trotts allt restultat, vad ska man säga vi hjöde nog ribban ett antal steg!;) Eller våra galna utgångar, ja jag säger bara Björnligan var ute och gjorde stan osäker haha! Och den 5 maj är det dags igen, Lidija har studentskiva och guldgänget ska komma kan inte bli mer än en riktigt lyckad utgång. Det finns mycket att säga om den tiden, men jag sammanfattar det hela med att det var en sjukt rolig tid. Bättre första jobb kan man nog inte ha och den sammanhållningen får man leta efter. I dag ser allt annorlunda, det är inte många av oss som jobbar kvar. Jag jobbar inte kvar, inte sofia, inte Alex bara för at nämna några. Men det är roligt att man håller kontakten. Jag tror jag avslutar detta inlägg med: EN kassa till TACK eller varför inte Personal till Panten! hahaha!