Iblans kan man ha så fel!

I bland kan man ha så fel, man tror att man känner en människa utan och innantill. Men när man märker att man inte gör det och personen i fråg visar fram sina sidor som man inte visste fanns, då gör det ont jävligt ont. Det är då man förstår att man aldrig har kännt denna person iallfall inte så bra som man till en början trodde. Jag ville inte ha en halv kompis, jag klara mig bra utan sådanna. Från och med nu är du som luft för mig. Tråkigt att en vänskap bara kan blåsa bort med vidnen sådär. Jag klarar mig, jag har en massa vänner som är HELA vänner, de finns alltid där och ja jag vill inte ha en vän som bara finns där ibland för mig är det inte en riktig vän. En vän för mig ställer alltid upp i vått och torrt. Jag har alltid gjort det, du gjorde det till en början men nu har du fått för dig att vara min vän på halvtid typ eller nått liknande. Vi kör så här i stället, vi behandlar varandra som luft ietället det blir mycket bättare så. Tråkigt när man inser sanningen ibland, när man har varit med varandra dyngnet runt vissa perioder, haft samma åsikter om saker och ting. Ja ett tag var vi lika som bär. Men nu är vi som natt och dag.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0